Det är så många känslor jag vill förklara, men så få ord som räcker till. Jag har vridit och vänt på varenda tanke de senaste dagarna, men precis som det sipprat nonsens ur min mun så verkar även tankarna ytterst ofullständiga just nu. Kanske om jag slutar tänka helt, så kommer orden bara falla på plats. Hur som helst är det väldigt skönt att skriva nånting även om det jag skriver nu mer liknar "ingenting". Ikväll vill jag varken tänka eller prata. Jag vill bara finnas till. Dricka te och läsa bok. Det var så länge sen! Kanske är det just sånt jag saknar...